Prövningar - ämnen


Lyssna på texten

Svenska B 100 poäng

Kurskod: SV1202


Prövningens delar

På B-kursen sätts ett betyg som innefattar svenska språket och litteraturen. Prövningen består av ett skriftligt och ett muntligt prov samt fördjupningsdel. Den skriftliga delen görs det datum som anges på Åsös hemsida och vid skrivtillfället bokar du tid för det muntliga förhöret. Dina kunskaper och färdigheter prövas mot Skolverkets mål för ämnet. Skrivtiden är 5 timmar.

Innehåll

  • En utredande eller argumenterande uppsats
  • Egen fördjupning enligt förslag nedan (presenteras muntligt)
  • Litteraturanalys och litteraturhistoria

Skriftlig del

Uppsatsen är knuten till ett texthäfte med ett bestämt tema. Texthäftet får du hemskickat och du ska läsa och förbereda texterna inför uppsatsen, enligt instruktioner som medföljer. På skrivdagen ska du ha med dig texthäftet. Du får stryka under och med nyckelord markera i texterna men inga lösa blad med anteckningar får användas. Med utgångspunkt i detta häfte ska du skriva en utredande eller argumenterande uppsats, enligt ämne och anvisning som du får vid skrivtillfället.

I samband med uppsatsskrivningen skall du lämna in:
    1. Disposition och källförteckning till din kommande fördjupning. Förslag på fördjupningsämnen
         finner du under Råd och tips.

    2. Du ska också lämna en lista över de fem litterära verk, med tillhörande litterära epoker, som
        du valt att läsa. Lista över verk och epoker finner du i slutet av denna information för prövningen i
        Svenska B.

Glöm inte att boka in dig för det muntliga förhöret på den lista, med datum, som finns tillgänglig vid skrivtillfället.

Muntlig del

1. Egen fördjupning

Din muntliga redovisning av fördjupningen bör ta ca 5 minuter. Förslag på ämnen finns under Råd och tips
Fördjupningens disposition och tillhörnade källförteckning ska bifogas uppsatsen som du skriver vid skrivtillfället.


2. Litteraturkunskaper
Du ska kunna redogöra för fem litterära epoker med tonvikt på de valda litterära texterna och de idéhistoriska huvudlinjerna. Därför ska du i varje litterär epok som du väljer studera:

  • bärande idéer i tiden som påverkar litteraturen
  • människosyn och verklighetsuppfattning
  • samhällssyn och dess återspegling i litteraturen
  • religionens roll och dess återspegling i litterauren
  • författarnas roll för epokens litteratur
  • några representativa författarskap
  • centrala litterära begrepp

 

De fem valda litterära verken ska du studera med avseende på tema, person-och miljögestaltning, stämmning, språk och stil, berättarperspektiv etc. Se även modellen för litterär analys i punkt 3, Råd och tips.

 

Litteraturlista

Facklitteratur
Som språkbok kan du välja en av följande läroböcker:

  • Ekengren, H.-E & Lorentzon-Ekengren,B: Språkbok för gymnasieskolan A och B.
  • (Natur och Kultur) eller Josephson, O m.fl: Språket A+B (Natur och Kultur)

Vi rekommenderar också:

  • Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden (Liber, 2000)
  • Lindström, Fredrik Världens dåligaste språk


Skönlitteratur
För inläsning av litteraturhistorien kan du välja någon av följande läroböcker:

  • Jansson/Levander; Litteraturen: Epoker och diktare (Almqvist & Wiksell)
  • Söderblom, Edqvist: Litteraturhistoria (Natur och Kultur). Båda handböckerna finns även som talbok.

Studera fem av nedanstående åtta epoker och läs ett helt verk per vald epok.

Antiken
Euripides, Medea
Sapfo, Några dikter
Sofokles, Kung Oidipus
Sofokles, Antigone

Medeltiden
Boccaccio, Decamerone (tre valfria berättelser)
Chaucer, Canterbury tales (tre valfria berättelser)
En isländsk saga, t ex Njals saga, Gisle Surssons saga
Marie de France, någon berättelse
Tristan och Isolde (Bédiers version)

Renässansen
Cervantes, Don Quijote
Margareta av Navarra, någon berättelse
Ett drama av Shakespeare, t ex Macbeth, Hamlet, Romeo och Julia, En midsommarnattsdröm, Köpmannen i Venedig, Othello, Mycket väsen för ingenting.

Barock och klassicism
Ett drama av Molière, t ex Den inbillade sjuke, De löjliga preciöserna, Tartuffe.
Stiernhielm, lärodikten Herkules

Upplysningen

Defoe, Robinson Crusoe
Fielding, Tom Jones
Lenngren, några dikter
Voltaire, Candide
Swift, Gullivers resor
Rousseau, Émile
Wollstonecraft, Mary, en uppdiktad berättelse

Romantiken
Du läser tre dikter av tre olika poeter, t ex Stagnelius, Coleridge, Hölderlin.
och något av följande verk:
Goethe, Den unge Werthers lidanden
Gogol, Två berättelser ur Petersburgsnoveller, t ex Näsan och Kappan
Shelley, Frankensteins monster
Poe, Morden på Rue Morgue eller någon skräcknoveller

Realismen, naturalismen, 90-talismen
Almqvist, Det går an
Ch Brontë, Jane Eyre
E Brontë, Svindlande höjder
Bremer, Hemmet, Hemmen i den nya verlden
Dickens, Oliver Twist
Dostojevskij, Brott och straff, Anteckningar från ett källarhål
G Eliot, Silas Marner
Flaubert, Madame Bovary
Lagerlöf, Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar
Strindberg, Röda rummet
Tolstoj, Anna Karenina
Zola, Thérèse Raquin

1900-talet och framåt
Modernismen – läs om en strömning inom modernismen samt några dikter inom vald strömning och välj något av följande verk:

Axelsson, Maj-Gull Aprilhäxan eller Slumpvandring
Conrad, Mörkrets hjärta
Flygt Torbjörn Underdog
Gardell, Jonas Jenny
Hassen Khemiri, Jonas Montecore
Hemingway, Farväl till vapnen, Klockan klämtar för dig, Den gamle och havet
Hesse, Hermann Stäppvargen, Siddharta
Johnson, Eyvind Nu var det 1914, Här har du ditt liv, Se dig inte om, Strändernas svall
Joyce, Porträtt av författaren som ung, Dublinbor
Kafka, Franz Processen, Förvandlingen
Kertesz, Imre Mannen utan öde
Lagerkvist, Pär Dvärgen, Barabbas, Gäst hos verkligheten
Lagerlöf, Selma Herr Arnes penningar eller Kejsaren av Portugallien
Mann, Thomas Döden i Venedig, Buddenbrooks. En familjs förfall
Martinson, Moa Mor gifter sig
Smith, Zadie Vita tänder
Söderberg, Hjalmar Doktor Glas eller Den allvarsamma leken
Woolf, Mot fyren, Mrs Dalloway, Orlando

Råd och tips för uppsats

Studera avsnitten om uppsatsskrivning i Ekengren (Skriva, argumenterande framställning och utredande uppsatser) eller Josephson: Sakprosa


Skrivråd

Hur ska man på bästa sätt bygga en text så att innehållet går fram till läsaren
på bästa sätt? Vad ska man tänka på? Här följer några korta råd.

  • Skriv en tankekarta utifrån uppsatsrubriken
  • Gör sedan ett urval och punkta vad du ska ta med i din uppsats
  • Skriv en disposition: i vilken ordning du ska ta upp de olika punkterna för att få en logisk följd och ”en röd tråd” i framställningen
  • Fundera ut en intresseväckande inledning
  • Kontrollera att du verkligen skriver om det som rubriken anger
  • Varje punkt på din lista ska ha ett eget stycke. Markera nytt stycke med indrag eller blankrad, men växla inte utan håll dig till ett alternativ. Tänk på att en enda mening inte är ett eget stycke.
  • Avslutningen kan vara en sammanfattning eller en återkoppling till rubriken

Råd och tips för egen fördjupning

Förslag på fördjupningsämnen:
De här ämnena är förslag – vill du fördjupa dig i något annat språkligt ämne går det förstås bra!

Barnets språkutveckling

Hur kommer det sig att ett litet barn lär sig språk så snabbt och med så gott resultat medan det kan ta tiotals år för en vuxen? Har synen på tvåspråkighet förändrats?

Sociolekter
Diskutera hur språket kan se ut i en speciell social gruppering.
Vad händer om man använder språket utanför gruppen?
Är det positivt eller negativt med sociolekter?

Språkvård
Har språkvården i Sverige förändrats över tiden?
Hur arbetar språkvårdare idag?
Var hittar man språkvårdare?
Hur blir man språkvårdare?
Intervjua gärna!

Manligt – kvinnligt

Studera hur män och kvinnor talar. Välj t.ex. ett debatt- eller soffprogram i TV. Ha papper och penna till hands. Gör upp en kolumn för mannen och en för kvinnan och sammanställ sedan dina iakttagelser. Skillnader? Likheter? Vad tror du om könets betydelse för språket?

Svenska utifrån

Vilka svårigheter stöter invandrare från olika språkområden på i svenskan? Intervjua gärna!


Betygskriterier för fördjupning

Godkänt- G

• Du håller dig till ämnet och genomför det du utlovar i inledningen
• Innehållet och språket i presentationen/rapporten är begripligt
• Källförteckning och disposition/innehållsförteckning finns


Väl godkänt -  VG
För betyget väl godkänd skall arbetet uppfylla kraven för betyget Godkänt och
dessutom följande:
• Innehållet i presentationen/rapporten är välbalanserat, relevant för ämnet och
intresseväckande
• Dispositionen/strukturen är klar och tydlig med medveten inledning och
avslutning
• Språket är välformulerat och väl anpassat till uppgiften

Mycket väl godkänt - MVG
För betyget mycket väl godkänd skall arbetet uppfylla kraven för betyget Väl
godkänt och dessutom följande:
• Innehållet i presentationen/rapporten är tankeväckande
• Presentationen/rapporten präglas av säkerhet och elegans
• Språket är stilsäkert och uttrycksfullt

Råd och tips för litteraturanalys och litteraturhistoria

När du studerar de fem valda epokerna med tillhörande verk har du användning av att arbeta efter nedanstående analysmodell. Du ska även kunna motivera varför/varför inte verken är typiska för de epoker de tillhör.


Att analysera litterära texter

Det viktigaste vid all litteraturläsning är givetvis de egna spontana reaktionerna, men för att kunna få så stor behållning av en text som möjligt bör du arbeta systematiskt med texten. Följande mall ger dig vägledning hur du kan strukturera en egen analys:

Presentera
Presentera dikten/romanen/novellen inledningsvis: titel, författare, tillkomsttid, tema – eventuellt flera teman.

Sammanfatta
Sammanfatta kort handlingen. Utan att gå in på namn, platser eller andra detaljer bör du i det här skedet bara återge textens fabel i 3-4 meningar. (Exempel: En ung man ger sig ut på vandring en tidig vårmorgon. I ett möte vid en rosenhäck får han lyssna till en lektion i den höviska kärlekens konst. Det är fabeln i medeltidsberättelsen Romanen om rosen.)

Presentera personerna mångsidigt.
Du lär känna personerna genom författarens beskrivningar, genom deras egna handlingar, tankar, känslor, relationer och inte minst hur andra i texten uppfattar dem. Personerna kan också belysa varandra på olika sätt, t ex genom att författaren kontrasterar dem mot eller jämställer dem med varandra.

Beskriv miljön.
Miljön är viktig i en litterär text. Det gäller inte bara den konkreta geografiska miljön utan också de psykosociala, historiska, religiösa och ekonomiska aspekterna såsom de speglas i verket.

Tolka stämningen
Tolka stämningen med hjälp av belysande exempel ur texten. Försök att hitta orsakerna till att just en sådan stämning härskar.

Tankar, känslor och idéer

Redogör för tankar, känslor och idéer som texten förmedlar. Kommentera också syftet med dem. Undersök symboliken, d v s vilken djupare mening du kan finna bakom orden. Studera dispositionen och berättarperspektivet. Exempel på olika dispositionsmodeller finns bl a i Språket A+B s 54-70 - Josephson m fl, Natur och Kultur 1997

Undersök hur språket formar innehållet.Karakterisera språk och stil med exempel på stilnivå, ordval, konstruktioner, bilder, rytm, diktarens metod att påverka läsaren o s v. Repetera avsnittet om språk- och stilanalys i Språket, Josephson m fl s 300-327.

Sammanfatta budskapet
Sammanfatta budskapet i verket. Sist men inte minst skall också din egen värdering av läsupplevelsen framgå.

Sätt in analysen i ett sammanhang

  • Det är mycket viktigt att du förankrar din analys i texten och belyser tolkningarna med citat eller relevanta exempel.
  • För att förstå en text kan det också vara värdefullt att veta något om den litteraturhistoriska bakgrunden och om författarbiografin. Kombinera textstudierna med studiet av litteraturhistoriska framställningar.
  • Ofta är jämförelser mellan författare mycket värdefullt eftersom du får överblick och sammanhang. Du kan jämföra dem för att de kanske tillhör samma litterära riktning eller för att de behandlar samma tema. I jämförande analyser skall du alltid försöka behandla både likheter och skillnader.
  • Ett litterärt verk uttrycker nästan alltid en åsikt inom olika ämnesområden, historia, samhällskunskap, socialkunskap, religion, filosofi, psykologi m m. Det kan vara mycket givande att jämföra diktarens syn med fakta i respektive ämnen. Studera aktuella uppslagsverk.
  • Film och teater är ytterligare referenser som med fördel kan utnyttjas. Filmens möjligheter har levandegjort många äldre verk och även vidareutvecklat modernistiska tendenser. En teaterföreställning berikar genom sin speciella tolkning av ett verk, vilket ger perspektiv på den egna analysen.
  • Dina egna kunskaper och erfarenheter är också en mycket fruktbar utgångspunkt. Du kan exempelvis ha rest och sett platser som texten beskriver, levt i andra kulturer o s v
  • Det egna skrivandet i samband med litteraturläsning är inte det minst viktiga. Du kan alltid skapa dig en plats som "författare" och utveckla något som du har läst, i en riktning som du själv vill; en parallellhandling, en mindre framträdande persons synvinkel, ett annat panorama i miljön, en dialog är exempel på nya sammanhang för ett verk.


Sammanfattningsvis kan man säga att om litteraturen skall kunna ge dig något av värde måste du våga välja din egen läsart och se en levande människa bakom orden. Med henne kan du föra en dialog på egna villkor.


Källa: Att tolka litteratur och konst av Suzanna Diskay och Margareta Ternstedt Natur och Kultur 1996

Kontaktperson

Christina Ericson

Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen